TADA: Tala, Fråga, Välj, Agera
Vårt eget sätt att göra en bilderbok till ett riktigt samtal med ditt barn.
TADA är Telnings eget sätt att prata om en berättelse. Du pratar med ditt barn, du frågar, ditt barn bestämmer hur berättelsen slutar, och sedan agerar ni: ni tar med berättelsen in i verkligheten. Det fungerar med varje bok från Telning, på vilket språk ni än talar hemma.
Var kommer TADA ifrån?
TADA är vårt eget sätt att prata om en berättelse. Våra kognitions- och beteendeforskare byggde det efter en noggrann genomgång av forskningen, bland annat metaanalyser och studier om gemensam läsning, ordlösa böcker och samtal om känslor, and from our clinical and behavioural work with children and families.
Vi läste forskningen
Metaanalyser och studier om gemensam läsning, ordlösa böcker och samtal om känslor.
Vi lade till det vi lärt oss i vårt arbete
Det vi ser när vi arbetar med barn och familjer, vecka efter vecka.
Vi gjorde det till fyra enkla steg för hemmet
Tala, Fråga, Välj, Agera. Kort nog att komma ihåg vid läggdags.
Vad säger forskningen?
Fem fynd med enkla ord. Varje kort länkar till sin källa längst ned på sidan.
Samtalet betyder mest.
Barn som pratade om känslor efter en berättelse förstod känslor bättre än barn som hörde samma berättelser utan det samtalet.
Att prata med ett barn hjälper mer än att läsa för ett barn.
Stora översikter av dialogisk läsning är överens.
Källa: Mol, S. E., Bus, A. G., de Jong, M. T. & Smeets, D. J. H. 2008; Dowdall, N. et al. 2020
Inga ord ger mer samtal.
Med ordlösa böcker ställer föräldrar fler öppna frågor och barnen säger mer.
Källa: Chaparro-Moreno, L. J., Reali, F. & Maldonado-Carreño, C. 2017; Petrie, A., Mayr, R., Zhao, F. & Montanari, S. 2023; Murphy, K. A. et al. 2025
En bild i taget.
Små barn lärde sig fler ord när en bild visades i taget. Därför har våra böcker en bild per blad.
Enkla sidor hjälper uppmärksamheten.
Rörigt dekorerade rum drog små barns uppmärksamhet bort. Därför håller vi våra sidor enkla.
Vad är dialogisk läsning?
Dialogisk läsning är ett sätt att dela en bok där barnet pratar mer. Den vuxna ställer en fråga, lyssnar, upprepar barnets ord och lägger till ett eller två. Med tiden blir barnet berättaren. TADA bygger på det.
Vad är nytt i TADA?
Välj är ett eget steg.
Berättelsen stannar vid ett vägskäl: två slut, sida vid sida. Ditt barn väljer och säger varför. Inget svar är fel.
Barnet pratar mest.
Den vuxna frågar, väntar och lägger till ett ord.
Agera tar berättelsen in i verkligheten.
”Vad skulle du göra?” Sedan ritar ditt barn sitt eget slut.
Cirkeln sluts.
Du skickar teckningen. Vi skickar ett berättelsekort och idéer till ert nästa samtal.
Ordlöst, så det fungerar på vilket språk som helst.
Berättelsen tillhör dig och ditt barn, på det språk ni talar hemma.
Beslutsfattande i centrum.
Ditt barn ser valen, tänker på vad som kan hända, väljer ett och säger varför. Känslor, vänner och nya sätt att handla är invävda.
Hur fungerar de fyra stegen?
Vem som gör vad, tre saker du kan säga, ett tips för en tvååring och ett för ett barn på sju år eller äldre.
Tala
Ditt barn
Ditt barn tittar på sidan och säger vad det ser. Du väntar. Sedan upprepar du barnets ord och lägger till ett eller två.
Tre saker att säga
- ”Du ser en katt.”
- ”Ja, en katt på väggen.”
- ”Vad mer finns där?”
- Ålder 2–3
- Peka och namnge saker tillsammans. Du pratar mer, och det är helt okej.
- Ålder 7+
- Låt ditt barn berätta hela sidan innan du säger något.
Fråga
Du
En enkel fråga först: vem, vad, var. Sedan en om känslor eller varför.
Tre saker att säga
- ”Vem är där?”
- ”Hur känner hon sig?”
- ”Varför tror du det?”
- Ålder 2–3
- En fråga per sida. Räkna till fem i huvudet innan du hjälper till.
- Ålder 7+
- Fråga ”Vad kan hända sen?” innan ni vänder blad.
Välj
Ditt barn
Vid vägskälet står två slut sida vid sida. Ditt barn väljer ett och säger varför. Inget svar är fel.
Tre saker att säga
- ”Vilket slut väljer du?”
- ”Varför det?”
- ”Vad skulle det andra ändra?”
- Ålder 2–3
- Ditt barn pekar. Ni kan färglägga det slutet tillsammans.
- Ålder 7+
- Fråga vad varje slut skulle ändra för de andra i berättelsen.
Agera
Tillsammans
Ta med berättelsen in i verkligheten. Sedan ritar ditt barn sitt eget slut, och ni skickar det till Pim.
Tre saker att säga
- ”Vad skulle du göra?”
- ”När kände du så där?”
- ”Ska vi prova det i dag?”
- Ålder 2–3
- Spela upp det med en leksak. Håll det kort.
- Ålder 7+
- Låt ditt barn rita slutet själv och sedan berätta historien om det.
Sedan: håll berättelsen vid liv.
Ditt barn valde slutet och ritade det. Sätt det slutet där ni båda ser det: ett klistermärke på sista sidan, teckningen på väggen, Pim på frukostmuggen. Barn som spelar upp och återberättar en berättelse med ett föremål använder rikare ord och tycker mer om berättelsen, och fantasin de visar i den sortens lek förutsäger kreativt tänkande flera år senare. En regel: ge minnet efter teckningen, som en överraskning, aldrig som ett löfte i förväg. En present som utlovats i förväg gör att barn ritar mindre på egen hand; en överraskning gör inte det.
Vad forskningen visar, och vad den inte visar än
Effekterna av gemensam läsning är små till medelstora, och de avtar utan övning. Så: korta stunder, ofta, och läs samma bok igen.
Ingen studie har ännu testat bilderböcker där man väljer slutet. Vi använder vägskälet för att starta ett samtal, och vi testar det med familjer.
Källor
Studierna bakom den här sidan, från vår forskningsriktlinje. Länkarna öppnar utgivarens sida.
- Grazzani, I. & Ornaghi, V. (2011). Journal of Child Language, 38(5), 1124–1139.
- Mol, S. E., Bus, A. G., de Jong, M. T. & Smeets, D. J. H. (2008). Early Education and Development, 19(1), 7–26.
- Dowdall, N. et al. (2020). Child Development, 91(2). Öppna: doi.org/10.1111/cdev.13225
- Noble, C. et al. (2019). Educational Research Review, 28, 100290.
- Barone, C., Chambuleyron, E., Vonnak, R. & Assirelli, G. (2019). Educational Research and Evaluation, 25(5–6), 270–298.
- Goriot, C., Jongstra, W. & Mensink, R. (2024). L1-Educational Studies in Language and Literature, 24(1). Öppna: doi.org/10.21248/l1esll.2024.24.1.712
- Chaparro-Moreno, L. J., Reali, F. & Maldonado-Carreño, C. (2017). Early Childhood Research Quarterly, 40, 52–62.
- Petrie, A., Mayr, R., Zhao, F. & Montanari, S. (2023). Journal of Child Language, 50(1), 104–131.
- Murphy, K. A. et al. (2025). Journal of Child Language, 52(2), 399–424. Öppna: doi.org/10.1017/S0305000924000072
- Grolig, L., Cohrdes, C., Tiffin-Richards, S. P. & Schroeder, S. (2020). Early Childhood Research Quarterly, 51, 191–203.
- Ni, Y. (2026). Frontiers in Psychology, 17. Öppna: doi.org/10.3389/fpsyg.2026.1853362
- Ornaghi, V., Grazzani, I., Cherubin, E., Conte, E. & Piralli, F. (2015). Social Development, 24, 166–183.
- Narrative review (2025). Frontiers in Psychology. Öppna: doi.org/10.3389/fpsyg.2025.1622536
- Flack, Z. M. & Horst, J. S. (2018). Infant and Child Development, 27(1), e2047.
- Fisher, A. V., Godwin, K. E. & Seltman, H. (2014). Psychological Science, 25(7), 1362–1370.
- Tare, M., Chiong, C., Ganea, P. & DeLoache, J. (2010). Journal of Applied Developmental Psychology, 31, 395–400.
Redo att prova?
Föräldraguiden har den korta versionen: vad du gör innan ni börjar, frågor som fungerar och tips efter ålder.








